ingla

Idag kom forntiden
och slog mig i huvudet.
Så där underbart skönt
så att en liten lycklig tår
letade sig ned för kinden.

Jag måste ju erkänna att ibland på kontoret

(stavas fortfarande Lindahls)

så stannar tiden upp lite och jag minns...

Ja, som den sentimentala kludd jag är

kan jag ju inte försöka inbilla någon något annat.

Och tack vare lite omvägar,

typ Hallons gruppgrej på Facebook,

hittade jag Zerpes myspaceadress.

Jag slank in där fortare än ett skållat troll
och hittade givetvis en guldgruva.

Underbar musik!

Så tyckte även dottern

och eftersom hon själv har myspace,

och ganska få hämningar,

så tvekade hon inte att höra av sig

till mammans gamla vän.

Och idag fick hon svar.

Vilken tur att tekniken inte nått så långt

att han kunde se mig

när hon läste det högt för mig.

Han hade klappat mig överseende på huvudet
smilat mot mig
men låtit mig hållas
;-)

Hu
det är nästan lite läskigt
att forntiden kan rusa emot en sådär!
Men jag blev så glad
och han kändes som,
ja som igår.
Om du frågar mig hade han nog precis
klivit upp ur badet......

Tack Zerpe!
Nu slapp jag skriva om sanslös trötthet
och efterhängsen smärta!!

kram
ingla

http://www.myspace.com/bjornzerpe

Nedan den enda bilden jag tog på resan till Bergen på tidigt 1400-tal.
Bilden heter Zerpes slips
(Jag tror vi var fyra i tältet.....)