ingla

Ska nu försöka överblicka dagen.

Jag var ju hos en doktor idag, på Onkologen.

En överläkare minsann.

Och hur gick det nu då?

Ja du, det vet jag inte om jag vet än……

Jag inser ju att även om jag upprepande sa innan besöket

att jag inte kunde ha speciellt höga förhoppningar

så hade jag ju såklart det.

Jag fattar ju hur mycket som helst

att han inte skulle kunna lösa alla problem

bara med ett litet besök.

Men uppenbarligen fattade jag inte det ända in!!

För när jag insåg hans begränsningar,

Ja då fällde jag faktiskt en tår!

Men nu när jag fått tänka lite så är jag i alla fall inte missnöjd.

Vi tar en del i taget,

Han gissar att allt ont kanske inte har exakt samma anledning.

Och nu börjar vi med att medicinera en del

Så utvärderar vi det sedan.

Doktorn var trevlig, påläst, traditionsbrytande och stressad.

Och jag gjorde honom lite brydd.

Han slog mig på knäna och påstod

att jag hade lite dåliga reflexer.

Jag sa som det var;

Vem orkar reagera när man

skulle kunna stå och sova, bitandes i en spik,

för att man varit vaken under natten?

Så nu är det dokumenterat,

Jag är så trött att inte ens knäna orkar reagera.

Men annars är allt ok….

Kram

Ingla