ingla

Idag sticker jag iväg för min sista cellgiftsbehandling.
Och det skulle man ju kunna fira.
Men det visar sig att varken Sol eller jag orkar det.

Vi vet nämligen vad som väntar oss nu i tre veckor
och har därför mycket svårt
att likt Stålmannen kunna se igenom saker och ting.

Och så måste det ju också få vara.
Fast det är inte så kul.
Riktigt trist faktiskt.

Solena är dock en klok sjuttonåring.
Till henne kan ni uppmuntrande
påminna att det snart är över,
att tiden går fort och att vi gjort det värsta.

Jag däremot är inte lika klok.
Säger ni liknande saker till mig
de närmaste 17 - 21 dagar
sparkar jag in framtänderna på er.

Och jag tycker att ni är snygga med tänder!!!!!

kram
ingla