ingla

När jag nu,
alldeles för sent,
går till vila för natten,
skänker jag en tacksamhetens tanke
till de omkring mig
som ansåg att en U2-konsert skulle vara nyttig.

Tack!

Och tack att ni orkade lita till att jag skulle orka.

Imorgon bär det av...

It´s a beautiful day
Don´t let it get away

kram
ingla

Det kan inte vara menat
att alla ska ha barn.
En del som valt bort barn,
älskar ju sina liv.
Och en del som har barn,
borde fasiken inte få ta hand om ens en vandrande pinne.

Jag är glad att jag har barn.
Nej, det är inte sant.
Jag är tacksam in i minsta lilla cell
att jag har barn.

Sol är min fasta punkt i livet,
Det är runt henne hela mitt livs system roterar.
Jupp,
precis som vårt solsystem,

Det kvittar liksom vad som händer i mitt liv,
med henne har jag alltid fast mark under fötterna
och en stig att gå.
Jag fattar inte hur hon gör det.
Och hur det fungerar.

För det fungerar även nu,
då det händer omvälvande saker i  våra liv,
allt positivt och härligt,
men energikrävande och förvillande.

Men här står hon då;
Centrum av allt som swischar omkring,
navet i hjulet vi kallar vardag.
Och med henne
blir allt rätt prioriterat igen
och tveksamheter försvinner.

Jag önskar inte alla en unge som min,
alla ska ju inte ha barn.
Men jag önskar alla gåvan av trygghet,
lugn och insikt om vad som är viktigt.

Och så ska jag njuta av en dag
som mamma.

kram
ingla

Så bra jag har det.
Jajamensan....

Idag gav jag mig in för att shoppa loss
på ÖoB och Ica Maxi.
Ja, i Örebro alltså.
Och nej, jag hittar inte dit.
Eller jo, nu gör jag det minsann.
Och det är ju bra,
men det var inte det jag menade.

Nej jag menade snarare,
att med tanke på alla skräckhistorier som finns
om relationer med exar i
(vilket det givetvis kryllar av)
så har jag det himla bra förspänt.

För med mig, i min virvlande runt i Örebro
efter tidigare nämnda affärer,
så hade jag inte bara två av Nennes döttrar E + C,
jag hade även deras mycket sympatiska mamma Å.

I sanningens namn
så var det faktiskt de yngre som hängde på oss äldre
när vi nu skulle shoppa oss fattiga.

I alla fall;
så bra det känns att ha en egen
(från förr)
bra relation med Nennes ex,
då vi givetvis
kommer att att ha så mycket med varandra att göra.

Så bra jag har det.

kram
ingla

Känner att kroppen,
och kanske själen,
sagt ifrån.
- Du är faktiskt 75% sjukskriven,
smattrar ettrigt ut ur ben och rygg.

Och det är ju sant.
Jag har bara liksom glömt det litegrann.

Så idag ska jag försöka att göra ingenting.
(Jo lite har jag planerat,
i smyg liksom.
Vill ju gärna ha någonstans att hänga mina kläder,
de kläder jag lite tyst tvättar idag.)

Igår kom Larsa och Sol på besök!
Sååååå härligt!!

Vi tog en tur ned på Nora
och slurpade i oss Nora-glass.
Den är god!!!
Mycket god!!

Sedan gjorde vi inte så mycket mer än
provade poolen
och åt middag.
Inga krav
bara lugnt umgänge.
Precis vad doktorn skulle ordinerat.

Jag fick läsa informationen Sol fått från Universitetet.
Tänk va!, det var inte så länge sedan
hon spydde i mina händer på Mc Donalds
och nu ska hon börja Universitetet.......

Det verkar vara en mycket intressant utbildning hon valt.
Vet inte riktigt vad det leder till för jobb,
men hur fasiken skulle man kunna ta
alla dessa stora beslut som 17-åring??

Hon pluggar,
hon tycker det är intressant,
hon är lycklig.
Vad mer kan jag begära??

Så,
nu ska jag nog sätta mig och vila lite.
Sedan ska jag fixa mig garderobsutrymme.
Sedan måste jag nog vila lite.
Efter det kan jag kanske hänga in mina kläder.
Och sedan...
..... ja då ska jag nog vila lite......

kram
ingla

Sakta men säkert (hoppas jag)
verkar all kaos utvecklas till någon slags struktur
som skulle kunna kallas ett hem.

Men det är fasiken inte lätt.
Och det är en oherrans massa jobb.

Oherran, vilket ord... kan det vara irländskt tro ;-)
O´herran you know!!

I alla fall så kräver allt detta slit lite pauser ibland.
Och ska jag vara ärlig
så behöver nog hjärnan och själen oxå pausa då och då.
Det är ganska mycket att ta in,
och en rejäl omställning, detta samboandet.

Igår kom Maria och hälsade på.
Och för varje gång vi räknar,
så kanske vi bor ännu lite närmare varandra.
(Men nästa gång blir det hon som får flytta på sig...)

Och idag kommer Larsa, Andreas och SOL!!!!!
Då får jag se att det minsann inte är eoner av tid
till mina kära i Norrköping.

Och mitt emellan dessa begivenheter
(och för att orka alla jäkla kartonger)
så är jag nog tvungen att ha en egen paus.

kram
ingla

Och plötsligt tittade solen fram!
Ja, egentligen inte, för det snarare oregnar.
Du vet så där när det precis har slutat
det kommer säkert att börja igen,
men det blåser under tiden.....

Men jag trodde inte att Maria skulle kunna komma idag.
Min genväg till bloggen funkade inte.
Jag var lite grinig.
Och jobbet i källaren började tära på min stackars själ.

Då ringer Maria och säger att eftersom det
inte är mc-väder, ja då kommer hon i bil.
Genvägen på bloggen fungerar plötsligt
Lite lunch botade grinigheten.
Och nu har jag nästan lust till att fortsätta i källaren....

Jag startar nog arbetspasset med ett dopp i poolen.
Och nu, ja nu började det regna.
Mysigt......

kram
ingla

Fått (antagligen med rätta) lite frågor.
Och jag har nog varit otydlig......
Men allt är ju så tydligt inne i mitt huvud,
då är det svårt att minnas att ni inte ser det.

Frågorna jag fått skulle kunna summeras
till ett enkelt:
Vad i h-vete är det som pågår?

Och om jag tar hänsyn till de flesta undringarna
så blir svaret följande:

För 24 år sedan var jag tillsammans med Nenne.
Sen var vi inte det.
Efter 1 + 3 barn, 1 äktenskap, 1 cancer, utbildningar, jobb
och lite annat utvecklande började vi prata igen.
Nu står kartongen med mitt finaste julporslin i en källare i Nora.
Tandborste har jag både i Norrköping
och i Nora.
Jag jobbar och får vård i Norrköping
men jag rehabiliterar i Nora.

Vill du träffa mig under ledig tid
är du mycket välkommen till Nora.
Vill du träffa mig under arbetsveckan
ses vi nog på "kontoret" i Norrköping.
(Jag hyr rum hos Sol och det är inte stort)

Har läst igenom och jag må då säga
att jag banne mig lyckats svara på alla frågor.
Ja, i alla fall de som passar sig i tryck......

Nu ska jag packa upp en kartong...

kram
ingla

jag lever......
Hmmm visst började en poplåt så?
Ehh typ Py Bäckman??

I alla fall;
Jag lever, jag lever.
Befinner mig dock bland kartonger
och lite fler kartonger...

Rapporterar så fort jag slagit mig loss.

kram
ingla

I förrgårkväll var vi inbjudna till Nennes föräldrar.
Mycket trevligt folk!
Mycket!!
Det känns bra.

Jag skrattade mycket och innerligt.
Och hade jag inte varit helt utslut
på grund av dåligt sovande
så hade jag aldrig märkt att klockan gick.

De sa så klart artigt att de hoppades ses igen
och att jag är välkommen dit när jag vill.
Tjena!!
De har ingen aaaaning om v ad de gett sig in på.
Den inbjudan tänker jag nämligen utnyttja väl.

Igår skulle jag då (igen) ta itu med köksskåpen.
Men det kändes inte som om jag var färdigtänkt
eller som om vi var färdigpratade ska jag väl säga.

Så efter uppmuntrande hejarop från Nenne
hoppade jag in i bilen och åkte till faster Maj-Britt i Karlstad.
Där blev jag så klart bjuden på både god mat och trevligt prat.
(Och glada nyheter om faster Anna-Lisa)

Och när jag ändå var i krokarna
åkte jag och överraskade Maria i Forshaga.
Vi fick en härlig pratstund
innan jag susade hemåt i Gröna faran igen.

På vägen hem insåg jag hur viktig
min lilla dagstur varit för mig.
Mycket viktigare än jag fattat innan.
Nu känner jag att jag har människor,
som är mina, ganska nära.

Även om vi nu bor i Nora
så är ju Nenne barnfödd i Örebro.
Han kan varenda gathörn
och vet alla smultronställen.
Han har familj här, som jag ju tycker mycket om,
men som ännu inte är mina.

När jag har flyttat långt förut,
har det alltid varit för att studera.
Och i de sammanhangen skaffar man sig ju lätt
både nya och nära vänner.
Nu ska det (sedemera) bli jobb såklart,
men det är inte samma sak.

Att sedan Nenne inte ens reflekterar över
att jag inte gjort det jag egentligen hade planerat och faktiskt borde ha gjort,
utan bara är glad,
glad att min dag blev lyckad
Ja, det gör ju inte dagen sämre, eller hur??

kram
ingla

Om du nu ska envisas med att vara sjuk,
se då till att hålla dig frisk!!!
Ja, annars har du inte en chans!

Idag gör jag som jag blivit tillsagd,
jag ringer "kontaktsjukskötersorna"
för att de ska ordna sjukskrivningar och liknande saker.

Jag gör exakt som de instruerat mig.
Men när jag nu får prata med någon,
får jag lite näsvist höra att
"så fungerar det ju inte".

Ja, det är ju mycket möjligt att det inte gör,
men hur ska jag kunna veta det???
Och vad ska jag göra,
annat än följa instruktioner??

Jag är såååå tacksam för den svenska sjukvården!!
Jag har ju mitt liv att tacka för!
Men hur tacksam jag än är,
så är den inte lätt att tycka om.

Håll dig frisk!!!

kram
ingla

Inser att jag blivit gammal och/eller bortskämd.
Att bo med hemmet fullt av flyttkartonger är inte längre lika ok.

Förut kunde det snarare kännas spännande
och ett bevis på att jag var "på väg".
Nu vet jag redan att jag är i rörelse
och kartongerna ger bara ett
stökigt och tråkigt intryck.

Men det kan jag strunta i litegrann
för imorgon reser jag ju till Nora.

Idag blir det HP-filmer
med Jonatan och Andreas.
Vi vill liksom värma upp lite
inför bion på torsdag (hoppas jag)

Och sedan undrar jag:
TAR ALDRIG TVÄTT SLUT??????
Smyger det hem någon elaking om nätterna
och liksom bara producerar tvätt??
Eller vad är det som händer??

Jag menar,
man skulle helt klart forska på området.
Och då menar jag faktiskt inte för att minska min arbetsbörda.
Nope.

Men om man kan hitta roten till hur tvätt förökar sig
skulle man ju kunna applicera det på...
ja, på annat vi behöver mer av.

Och tro mig,
jag kan komma på tusen miljoner saker
vi behöver bättre
än mer tvätt!!!!

Och det kan du med!

kram
ingla

For ned med BJ till resecentrum,
vinkade av BJ.
Tog mig sedan till stan
för att fika med JJ (gammal elev)
Mötte upp med Sol
för att sedan ta oss hem gemensamt.

Ännu en person som vill se hemmet ringde
och vi bokade tid.
Hade faktiskt hunnit hem när Nenne och tjejerna kom,
men han fick bara vända i dörren
eftersom det skulle handlas.
Lyckades förlora mina nycklar.
Hem och fixa mat till 6 personer
och sedan rensa (och frysa in) 15 liter jordgubbar.

Nästa dag startar med matsäcksordnande och frukost till hela menageriet ;-)
Djurparken avverkas i hällande regn,
och då menar jag hällande.
Färdigköpt kinamat räddar humöret på oss under kvällen
och vi stupar alla utmattade i säng
(eller i madrass, soffa eller vad du nu fick för sovplats)

Frukosten serverades vid sommartid,
alltså vid elvasnåret...
Så innan lunchen vid femsnåret
tog vi en runda i Norrköpings centrum
där baddräkt och glass inhandlades.
(Och nya nycklar.)
Flygande Jacob tillreddes simultant med
visning av hemmet för inflyttningsbenägna.

Vi vinkade av våra gäster och fortsatte mot spårvagnen.
Klev av Gula faran hos Hallon
och satte oss vid dukat bord.
Först grillat och sedan glass med jordgubbar,
mycket gott.
Vi fick skjuts hem så vi slapp släpa på gåvan
- tre flyttkartonger.

Väl hemma stupade jag i säng.
Vad Sol gjorde kan jag inte svara för...
Jag sooooov

I morse dök min syster upp,
pigg och alert
Och idag packade vi
och packade
och så packade vi lite till.
Min syster är effektiv som få.

I morgon ska jag försöka göra ingenting
förutom att tvätta och packa väskan
inför Noratrippen på måndag.

Nu ska jag knäppa på tv´n
och se filmer jag redan sett.....

kram
ingla

En liten sväng på staden för att träffa Sonja.
Hon far till Bosnien i morgon
och jag vill se henne innan.
Hennes resa är fyra veckor lång
och på rak arm vet jag inte var jag är då....

Sedan gick liksom dagen ut på att vänta.
Jo, för klockan fem skulle det komma ett par
och titta på mitt lilla radhus.
Och om de vill ha Hjalmar Lundgren 150
så flyttar de gärna in 1 september.

De sa att de skulle ringa i morgon
Det betyder i så fall
att vår flytt går en månad tidigare.
Och det gråter varken Sol eller jag för.

Å eftersom BJ är här har vi talat mycket om flytt,
packning, framtid, möbler, dubbla serviser osv.
Det är ju så bra för vi vet ju bäst,
förstå hur bra det blir då, när vi tänker ut något tillsammans.....

Nu är jag i alla fall på jakt efter kartonger,
vill ju gärna börja packa igår.
Sån e ja....

kram
ingla

Jo, veckan börjar mycket bra.
Jag har träffat min underbara doktor.
Tänk vad glad en doktor kan göra mig.
Hon lyssnar, reflekterar, har åsikter,
vill mig väl och hjälper mig läka.

Om hela läkarkåren var som hon,
skulle vi alla vara friskare.
Istället sliter de ut henne
så hon blir sjuk.
(Hur sjukt är det?)

När jag for hem så hade det slutat regna,
och det tackar vi för...
Sol och jag hann prata ihop oss
innan jag for ned till Resecentrum för att möta BJ.

På vägen hem inhandlades till tacos
(som Sol är så duktig att fixa)
Tacosen är uppäten,
frallor är bakade
och rabarberpajen har slunkit ned.

Nu ska jag bara lyssna klart
på dotterns konstiga  tankar om höstens flytt
(I kväll verkar det största problemet vara
att hon inte har en adventsljusstake)

kram
ingla

Hmm verkar som om kycklingen i lergryta fick godkänt.
Blev i alla fall inte mycket kvar på faten.
Det får man väl ta som ett gott betyg.

Idag har det inte varit lika hett,
regnet har stått som spön i backen.
Det ångade friskt från asfalten.

Glassmaskinen går varm,
för att inte tala om läskmaskinen.
Hmm vid närmare eftertanke även ugnen,
Gud så dumt.

Nu ropar glassmaskinen

kram
ingla

Jo men nu får man ju tycka vad man vill.
Och det gör jag!!
Hela tiden.

Ofta hör man människor säga vid förfrågan om vädret:
Ja, man ´får väl inte klaga!!

Men det får man väl.
Vem har tagit ifrån oss rätten att klaga på vädret???
Allra helst när det är så varmt
att man helt enkelt inte vill vara med.
Inte alls.

Varit så varmat
att jag inte ens orkat blogga och klaga.

Igår fastnade jag vid Filmstadens stora AC-anläggning.
Ohhh vad skönt det var.
Så skönt att jag allvarligt övervägde att INTE
så in och se bion.
Allvarligt.

Men det gjorde jag, såg filmen alltså.
Och det var varmt.
Men som tur var fick jag vara följeslagare ut till toan mitt i filmen
och då kunde jag svalka mig lite.

Men som rubriken antyder:
Idag är det regn!
Underbara regn!!

Detta gör att jag kanske får titta lite på begivenheterna
nere på byn.
Jo det är ju något som kallas Noradagarna nu.
Och jag är ju i Nora.

Det har varit blixtar och dunder,
ösregn och fint sommarregn.
Nu är det faktiskt uppehåll,
undrar om jag kan få med mig flocken ner nu??

Jag hoppas att du har ett bättre väder än vad jag anser att jag haft.

kram
ingla