ingla

Efter en vecka är 6 minuter och 47 sekunder
fullkomligt himmelriket med dottern i örat.
Hon har det bara bra, mår alldeles utmärkt och allt är jättekul.

Jag saknar henne så att tårarna började rinna
men vi bestämde att vänta med att grina så att vi kunde tala ifred först.
Tänk vilken tur att just jag fick världens bästa unge.

Hon har varit borta en vecka nu.
Det betyder typ en vecka och två dagar kvar.

Jag tror att jag kommer sakna henne än mer tiden som är kvar.
Mest för att jag förhoppningsvis blir piggare.
Då har jag mer ork till att sakna.

Än en gång:
Vad gick jag på för droger när jag sa att det var ok att hon åkte?

kram
ingla

För övrigt har jag fått klagomål på
att jag inte håller er uppdaterade på näbbmusfronten.
Status: Inte sett någon näbbmus
(eller näbbmusbajs) sedan
Det Stora Slaget häromnatten