På riktigt

Idag fick jag riktig post.
Som ni förstår var det inte fönsterkuvert
eller någon av alla dessa val man ska göra
(pensionspengar, elbolag, tvkanaler osv)
Det var ett stort vackert vykort.

På framsidan är Maja i form av en klippdocka.
På baksidan har fröken Elsie skrivit med
vacker frökenstil.
Hon skriver att hon nu vill ge
mig chansen att leka med klippdockor.
Vi har som ni förstår diskuterat
att jag nog inte gjorde det som barn...

Min största talang är inte att klippa sönder.
Eller jo, det kan jag ju...

Nu kom jag på det:
Min största talang är inte att använda.
Husmusen i mig gillar att spara
men jag har mycket svårt att använda

När jag var liten fick jag några fina målarböcker.
En fin råkade jag få dubblett av.
(Hände även en jul med barbie då mamma
och farmor inte var ihop-pratade hi hi)
I alla fall så var dubbletten en riktig lycka för mig.
För då tordes jag förstöra den ena med att måla i den.
Jag hade ju en oskadad kvar då....

För att göra en himlans lång historia någorlunda kort
Så fick Sol mina gamla oanvända målarböcker
när hon var liten o i lagom ålder.
Och jag fick bita i både det ena och det andra
när dottern gav sig på dem med kritorna
(och ibland tusch - hu)

Och på dagens fina vykort finns alltså en uppmaning
att jag ska klippdocka med Maja.
Men det kan jag helt enkelt inte göra.

För det första kan man inte klippa sönder
vackra vykort man får i lådan idag
(de är baske mig utrotningshotade)

För det andra står det vackra saker
med vacker handstil på baksidan.

Nej det är helkört.
Det blir ingen urklippt docka av Maja inte.
Men tanken är god.
Och jag är glad ändå.

För jag fick trevlig post i lådan idag!!

kram
ingla

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0