ingla

Om man som jag blev begåvad med världens bästa fastrar
blir man ju lätt bortskämd.
Ja, med att ha världens bästa fastrar alltså....

Jag har två stycken
och de är bäst båda två.
Och trots att de har barn och barnbarn
och barnbarnsbarn,
så har jag utan att skämmas
lyckats krångla mig in
så att de inte kan undkomma mig.

Vi är lika pratglada
mina två fastrar och jag.
När vi en gång satt ute i solen och pratade,
insåg min farbror
att enda sättet att få en syl i vädret
var att räcka upp handen.
(han fick nådigt en minut...)

Mmmm
jag menar, det är ju inte så lätt
att hinna säga något i mitt sällskap
- tänk då gånger 3!!!

Nu ligger min ena faster på Karlstad lasarett
Det tycker jag inte om.
Hon pratar inte,
och då kommer vi andra två av oss lite oxå.....

kram
ingla