nedräkning...

..... för snart e veckan slut.
För tråkiga/jobbiga veckor tar slut på fredagar har jag bestämt.
Andra veckor kan sluta på söndagar...

Idag försökte jag njuta av att min första,
och enda, tid att passa var klockan 20.25.
Det gick ganska bra.
Fast jag har inte vant mig vid årstiden än,
eller om det är årstiden som är ovan med sig själv.
I alla fall så är det knöligt med hur man ska vara klädd.

Jag ville gå in till kontoret idag
men det blev helt enkelt för varmt.
Att gå alltså.
Däremot var det ljuvligt att komma ut
på promenix nu i kväll.

Jag har fått veta att min runda är en halvmil.
Det är både bra och dåligt att veta det.
Jo, det kan ju vara bra och uppmuntrande
för har jag haft en dag med mycket myror i själen
så kan jag ju nöjt säga att jag gått 1.5 mil.

Men har man lite ont här och där
(vilket ju händer både nu och då)
ja, då låter ju
"ska bara gå en halvmil"
helt galet.

Men i kväll lyckades jag lura mig och min onda högerfot.
Jag sa högt och ljudligt till Sol att jag nog bara skulle ta en liten sväng,
alltså inte min vanliga runda.
Och sedan med musiken på
så hade jag ju helt glömt det.

Jag är sååå lättlurad.

Nicke Lilltroll ringde.
Han förbereder sin flytt till Göteborg.
Tramsigt tycker jag
att flytta så långt bort alltså.
Fast å andra sidan ser jag ju honom aldrig nu heller
så då kan han ju lika gärna ringa från Göteborg,
som från Stockholm.

BJ är ju äntligen här.
Vi har planerat morgondagen.
Eller, nja, vi har redan spräckt schemat
eftersom Strykjärnet inte öppnar förrän 11.
Hmpf, det löser sig på något sätt.
Huvudsaken är ju biskvisnittarna på kontoret,
förlåt, Lindahls.

kram
ingla

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0