ingla

Ganska nyss hemkommen från 80års-kalas.
Och jag är baske mig lika nöjd som när jag kom hem från U2-konserten.

Tack, tack, tack farmor för att jag kom iväg.
Det var så himla nära
såååå nära att jag lät värk och tröttheten bestämma.
Men det gjorde jag inte.

Jag tog yngsta bonusbarnet C med mig
Och vi for de 14 milen till Karlstad.
(Jag vet nu att det är ca 14, för efter att ha fått frågan ca 4 ggr
var jag ju tvungen att ta reda på fakta.
Storkusin Carl-Göran och jag slog ihop det vi visste
"11 mil Karlstad - Örebro + 3 mil Örebro - Nora = 14")

Det var helt underbart att få vara en av dem
som överraskade MajBritt på födelsedagen.
Och det var härligt att vara bland släkt.
Och det var helt ljuvligt att plötsligt se kusin Emma
som kommit från London tre i morse
för att hinna vara med och gratulera.

Tyvärr inser jag nu,
när jag kommit hem, vilat och fått i mig lite mat,
att jag apselut inte uppfört mig vettigt
och ens hälsat på alla.
Än mindre varit ens grundläggande artig och minglat.
Men jag hade inte ork.

Dock; ur min synvinkel hade jag en bedårande eftermiddag.
Jag var omgiven av släkt,
speciellt omhändertagen av Emma,
och det kändes gott.

Jag är sliten
och jag har ont,
men jag kommer nog att somna gott i alla fall.....

kram
ingla


I´m just trying to find
a decent melody
a song that I can sing
in my own company