ingla

I all röra då jag ska försöka att återgå i arbete
som det så vackert heter
är det svårt att hålla fokus.
Tur att jag då kan få hjälp.
(Tack Farmor, Gud och Universum)

Att återgå i arbete var inte så lätt som jag hade hoppats
och faktiskt trodde det skulle vara.
Nej, det ska argumenteras och diskuteras och köras över.
(Eller i alla fall försökas.)
Och det kostar mycket ork kan jag meddela.

Det skulle vara lätt att tro att det beror på
den allmänna paniken när det gäller ekonomin i landet,
eller på jorden för den delen.
Men jag tror faktiskt inte det.
Nej, tyvärr börjar jag misstänka att det hade varit
lika svårjobbat i kommunikationen även annars
Tungt är det.

Jag har hela tiden sagt att det kommer
att bli svårt för mig att ta små steg tillbaka.
Jag längtar så till min klass, vill vara där,
att tålamodet kunde tänkas få en rejäl utmanare i ren och skär längtan.
En del i min omgivning (och kanske lite jag oxå)
har då oroats att det ska gå alldeles för fort och därför komma surt efter.

Du vet ju själv hur svårt det är att känna trötthet
eller sjukdom om man har riktigt jäkla kul....

Nu verkar det ju då som om Farmor,
Gud och Universum löst detta åt mig.
Moroten till höstterminen är helt enkelt bortplockad.
Även reservmoroten...
Kvar finns bara, ja, jobb.

Och utan morötter är det ju ganska svårt
att få gamla åsnor som jag att springa.
Om man inte har piska vill säga....

Men om vi då ska se arbetsuppgifter som morötter
så får vi väl se FK´s hårdare regler som piska.
Visst kan det vara logiskt?

Ja, då fick jag i alla fall veta igår;
att piskan är inte alls så farlig som vi trott.
Eller inte lika snärtig
Eller vad sjutton, det vet jag inte.
Men de plockar helt sonika fram piskan
mycket senare än vad vi trodde.

Så allt jämnar ut sig:
Moroten försvann
vilket gör det svårare att motivera en snabb tillbakagång.
Men piskan försvann också
vilket gör det lättare att
låta friskheten komma i sin takt.

Och det borde jag ju vara glad över.
Men det är jag inte.
Jag är tacksam,
men man kan banne mig inte påstå att jag är glad.

Utan morot på jobbet
känns ganska mycket
ganska ruttet.

kram
ingla

Och så verkar det helt förmöjligt
att få fingrarna på några u2-biljetter
vilket inte bidrar till en soligare Ingela