Födelsedag

När jag väntade Sol var jag ensam blivande förälder.
(Oj, det här inlägget blir långt)
Du som känner mig vet omständigheterna
du som inte känner mig behöver här inte veta mer än:
När jag väntade Sol var jag ensam

Min själ var så lycklig och tacksam
över att Sol var på väg in i mitt liv
att det hände bara en gång,
en enda gång,
att jag grät av ensamhet.

Och tro mig
som gravid kan du gråta
över vad som helst,
precis hur mycket som helst.

Jag låg i sängen
där på Vattengränden
med handen på min mage.
Och plötsligt sparkade hon.

Hon sparkade rakt upp, in i min hand
Jag kunde känna hälen.
Det var alltså hennes första riktiga kick,
innan var det bara fjärilsfladder.

Då grät jag.
Och jag grät av ensamhet.
För jag var sååå innerligt lycklig
och det som skedde var så enormt,
men jag hade ingen att dela det med.
Så tro mig
jag grät

Tänk om jag då vetat
vad jag vet idag!!

Idag fyller jag år.
Sist jag fyllde
klev cancern in i mitt liv.
En utmanande och uttröttande,
men dock gåva.
Det är ju så det är......

Jag orkade hålla mig till efter tolvslaget inatt
innan jag öppnade de "Grattiskort"
brevbäraren helt obetänksamt lämnat
en dag för tidigt.

Jag öppnade och häpnades.
(Först såklart över det faktum
att jag fick kort, nu i e-postens tidevarv....)
Tänk till exempel, att Kusin Emma orkade minnas
att jag är förtjust i Hello Kitty.
En hälsning och omtanke som värmer.

Men i ett kort
Låg även en
inihelvetes djävla dyngpresent.
Hmmm
när jag skriver orden ser de inte lika positiva ut
som när jag tänker dem.....

Eftersom det var mitt i natten
kunde jag inte börja tacka de som tackas bör.
Det var bara att vänta
(en förmåga jag verkligen försöker utveckla)

Klockan 04.22
sa min kropp ifrån.
Jag vaknade
-inte alls av smärtor som jag är van vid.
Jag vaknade av att jag grät!!!
Japp
Sån e ja!

Och grät gjorde jag av oensamhet!!

Jag tänkte senast igår
att nu tycker jag att det är lite jobbigt.
Det tar på krafterna att återgå i arbete
Allra helst med de konfliktfyllda situationer
jag på något sätt får som extra tillbehör....

Så igår bestämde FK att den där rehab-resan
kanske inte var en solklar sak för mig.
Och de krånglar ekonomiskt
så, ja,
det blir ingen resa för mig.

Och ont har jag,
ovanligt mycket faktiskt.
och så det där med synen,
och svampen i mun.
(Syster Britta tror att det bara beror på
att min motståndskraft fortfarande är utslagen,
inget annat, svampen alltså.)

Som sagt
senast igår tyckte jag att det var lite körigt.
Idag tycker jag att livet
är en dans.

En helt underbar fri discodans
på krogen, lagom sent.
"I´m so excited" i högtalarna
och glada vänner omkring mig.
Kanske 1989?
Och inga skoskav.

Av mina vänner får jag nämligen
biljetter till U2-konserten i Göteborg i sommar.

För även om jag redan försökt köpa
så gör den ekonomiska gåvan
livet sååååååå mycket ljuvligare.
Biljetterna kostar nämligen en miljon,
i alla fall i förhållande till en sjuklön,
efter ett års sjukskrivning.

Ja, förutom den ekonomiska gåvan,
så är det en present
som betyder så mycket för mig.
Såååå sanslöst mycket.
Att mina vänner har samlat till just U2-biljetter
har ett symboliskt värde som jag inte kan förklara.

Och tyvärr kommer ingen av mina underbara vänner
att helt fatta hur mycket de gör för mig.
Jag önskar att de gjorde det.

Den enda som har en chans att förstå
hur mycket jag uppskattar detta
är faktiskt min kurator.
Ja Ulla, hon som har betalt för att lyssna på mig, ni vet

Trots att varje fiber i mig
skulle vilja tvinga er alla
att lyssna på allt, ALLT
tills ni riktigt ordentligt insett
hur fin den här gåvan är
så tänker jag inte göra det.

Nej det räcker med att du härdat ut
och läst ända hit.
Men jag ber dig lita på mig när jag säger
att du aldrig förut har varit med och bidragit
till en födelsedagspresent
som uppskattas så mycket som denna.

Och vet du,
det kvittar nästan
om det finns biljetter kvar.

kram
ingla

ps. Jag har som policy att inte skriva ut namn på folk utan deras tillstånd men jag gör det nu.
Vill du att jag ska ta bort ditt får du höra av dig!

TACK
Annelie, Micke, Erika, Fredrik, Hallon, Åsa, Emelie, Ingrid, Gurra, Larsa, ia, Karlsson, Eva, BJ och Skorpan
Tack!!


Kommentarer
Postat av: Elsie

Grattis Ingela !

Har det verkligen gått ett helt år sedan vi firade din jämna födelsedag ?! Tiden går alldeles för fort.

Kram från Elsie

2009-03-17 @ 20:40:00
Postat av: ingla

Kram tillbaka Elsie!!

Jo visst har det gått ett år, tiden flyger iväg (tyckar jag oftast....)

2009-03-17 @ 22:05:57

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0