Kalas-ork

Just nu
tycker jag faktiskt
att det här med cancer
är sanslöst efterhängset....

I två nätter har jag,
tack vare nya smärtstillande,
fått sova underbart.
Nästan sex timmar per natt
och knappt vaknat någon gång.

Solen skiner så
mungiporna åker upp
varken man vill eller inte.

Hemma hos min syster
dukas det fram till kalas.
Min systerdotter fyller 20,
så det blir tårta, biskvier
och trevlig samvaro

Men jag orkar inte.

Jag orkar helt enkelt inte.

Så än en gång får Sol åka själv
och representera familjen.

Födelsedagsbarnet säger att hon förstår,
ja alla förstår.
Men jag är så trött på att
de ska behöva förstå.....

kram
ingla

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0