ingla

Alltså, vi hade en diskussion i morse,
ja, matte och jag.
Resultatet blev att hon på lappen till hantverkaren skrev följande:
I huset finns 2 marsvin och 1 kanin.
Kaninen går lös i vardagsrummet
men går inte ut därifrån.
Eftersom hon inte tycker om främmande
sitter hon antagligen i sin bur medan Ni är här.

Och visst var vi överens,matte och jag.
Hon stängde inte in mig,
och jag höll mig på mattan
Vardagsrumsmattan för att vara exakt.
Samma matta som jag alltid håller mig på.

Det är nämligen så att hantverkare är mycket nyfikna
på vad det finns för husdjur dit de kommer.
Man kunde ju tro att det beror på att de gillar just husdjur.
FEL!!

I alla fall,
hantverkaren skulle ju vara i hallen bara.
Han skulle fixa något på väggen bakom
den låga bokhyllan.
Då var matte lite smart,
tyckte till och med jag,
så hon svängde ut hyllan innan hon gick
så att man liksom inte ens kunde gå in i mitt rum,
ehhh förlåt, vardagsrummet.

Och med tanke på hur mycket bråte matte har i hyllan
så ska det till en modig person för att tordas flytta den...

Så nu när matte äntligen masade sig hem
så kom hon insusande för att se hur vi mådde
(ja, hon är ganska väldresserad).
Jag hörde nog hur hon drog efter andan
men sedan tittade hon minsann in till mig
BAKOM SOFFAN!!!

Den där hantverkaren klampade in
och hade borr och grejer med.
De låter ju!!
Och då vet man ju aldrig hur det slutar,
så jag var tvungen att ta skydd under soffan.

Och bakom soffan finns ju ingen klocka
och ingen ordentlig överblick över hallen.
Så här har jag varit tvungen att sitta
HUR LÄNGE SOM HELST!!!

Men nu sa hon att han var borta
och att han inte skulle komma tillbaka.
Så medan hon hämtade lite välfötjänt vitkål
hoppade jag fram.

Fast kålen kunde jag inte ta itu med direkt,
jag var tvungen att nosa runt mattan först.
Som jag nämnde är sikten något skymd där bakom soffan
och jag var tvungen att se om hyllan gjort sitt jobb....

Tack för mig!
Berit