Aktar mig...

... för vad jag ber om.
Det gör jag.

Jag ber absolut inte om mer smärta.
Farmor, Gud och Universum,
hör ni det?

Jag vill bara ventilera det faktum
att vara vaken på natten på grund av smärta
är mindre slitsamt
än att vara vaken på natten
för att problem hopar sig
och tankarna mal.

Just nu är det helt förmöjligt för mig att sova.
Precis varenda kugghjul är på fullt ös
inne i mitt huvud.
Det finns oro, trötthet, bekymran,
blandat med lite panik, tror jag minsann.

Jag vet att allt kommer att lösa sig,
jag vet det bara inte precis just nu!!


Men vilken tur jag har,
att just jag har världens bästa dotter,
sambo, syster och vänner.

Och inatt har jag
i min fantasi
ett speciellt "Oscar-statyett-tacktal"
till min alldeles egna BJ.
Hon ligger och sover nu
(hoppas jag i alla fall,
ibland snarkar iofs SK)
men hon har ändå hjälpt mig.
Det ni!!

Just det,
lyllos mig,
för när det kniper och paniken kommer krypande,
då har jag männsikor i mitt liv.

Tack!!

kram
ingla

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0