Orolig och lättad
Först är det ju det där med
berg- och dalbana.....
Så roligt det kan vara på
ett nöjesfält,
men så trist när det handlar
om hälsan.....
I förrgår sa jag glatt överraskat till N
(när jag tuggade i mig kvällsmedusinen)
-Jag har ju inte haft ont på natten
på himlans länge nu!?!
Vi gottade oss i det ordentligt.
Och det var ju trevligt,
och tur,
för på natten så hade jag ont......
När jag ynkligt muttrade
att jag säkert hade ont
bara för att jag påpekat
hur länge sedan det var,
så sa den kloka gubben jag bor med
att så funkar det inte alls.
Det finns liksom ingen Jantelag
i denna smärta.
Jag bestämmer att han har rätt,
för då kan jag glädjas
nästa gång jag inser
att en ok dos på natten
räcker utmärkt.
Men nu inatt kom jag på något annat,
som gör mig lättad,
men samtidigt orolig;
Har beslutat att kl 22 är inglas gräns.
Jupp, då ska jag ligga i sängen
redo för att slockna.
N stöttar mig i detta
och hasar sig mot sängen samtidigt.
Men när jag nu ramlade i säng
(kl 22.30)
undrade jag skamset över tingens ordning.
Jag hade varit hemma hela dagen,
iofs sytt gardiner och haft mig,
men även haft en middagslur,
och jag var så in till döden trött.
N hade jobbat 11-12h
(för att passa dotterns buss)
och gnällde inte alls över trötthet.
Kände mig lite gnällig
tills jag insåg att både ben och armar
värkte och bråkade.
Antagligen hade de gjort det hela dagen,
inte konstigt att jag var helt utslut.
En sanning jag ofta säger,
men hade glömt,
är ju att
"jag tar bara smärtlindring på natten,
på dagen tänker man ju inte så mycket på ontet".
Förstod plötsligt anledningen till min trötthet,
men blir samtidigt lite bekymrad.
Ska jag verkligen ha så här ont?
Armar OCH ben?
Måste jag leta reda på en doktor?
Summan av insikten blev alltså;
orolig men lättad.
I övrigt tycker jag att allt minsann är väldans bra!
Inte nog med att vi har gardiner i vardagsrummet igen,
min underbara unge är här!!
Känner mig så lyckligt lottad
när mina två stora kärlekar
befinner sig nära mig samtidigt!!
Som om jag av en händelse
fick dubbel leverans liksom.
Lykkos mig!!
kram
ingla
berg- och dalbana.....
Så roligt det kan vara på
ett nöjesfält,
men så trist när det handlar
om hälsan.....
I förrgår sa jag glatt överraskat till N
(när jag tuggade i mig kvällsmedusinen)
-Jag har ju inte haft ont på natten
på himlans länge nu!?!
Vi gottade oss i det ordentligt.
Och det var ju trevligt,
och tur,
för på natten så hade jag ont......
När jag ynkligt muttrade
att jag säkert hade ont
bara för att jag påpekat
hur länge sedan det var,
så sa den kloka gubben jag bor med
att så funkar det inte alls.
Det finns liksom ingen Jantelag
i denna smärta.
Jag bestämmer att han har rätt,
för då kan jag glädjas
nästa gång jag inser
att en ok dos på natten
räcker utmärkt.
Men nu inatt kom jag på något annat,
som gör mig lättad,
men samtidigt orolig;
Har beslutat att kl 22 är inglas gräns.
Jupp, då ska jag ligga i sängen
redo för att slockna.
N stöttar mig i detta
och hasar sig mot sängen samtidigt.
Men när jag nu ramlade i säng
(kl 22.30)
undrade jag skamset över tingens ordning.
Jag hade varit hemma hela dagen,
iofs sytt gardiner och haft mig,
men även haft en middagslur,
och jag var så in till döden trött.
N hade jobbat 11-12h
(för att passa dotterns buss)
och gnällde inte alls över trötthet.
Kände mig lite gnällig
tills jag insåg att både ben och armar
värkte och bråkade.
Antagligen hade de gjort det hela dagen,
inte konstigt att jag var helt utslut.
En sanning jag ofta säger,
men hade glömt,
är ju att
"jag tar bara smärtlindring på natten,
på dagen tänker man ju inte så mycket på ontet".
Förstod plötsligt anledningen till min trötthet,
men blir samtidigt lite bekymrad.
Ska jag verkligen ha så här ont?
Armar OCH ben?
Måste jag leta reda på en doktor?
Summan av insikten blev alltså;
orolig men lättad.
I övrigt tycker jag att allt minsann är väldans bra!
Inte nog med att vi har gardiner i vardagsrummet igen,
min underbara unge är här!!
Känner mig så lyckligt lottad
när mina två stora kärlekar
befinner sig nära mig samtidigt!!
Som om jag av en händelse
fick dubbel leverans liksom.
Lykkos mig!!
kram
ingla
Kommentarer
Postat av: ia
Ja, lyckos dig som har två kärlekar att njuta av - kan det bli bättre? Jo, det skulle ju kunna bli det om du fick komma till en läkare som fick ordning på din smärtlindring så du kunde njuta av dina kärlekar utan att ha så jämrans ont hela tiden!
Så jag röstar för en braig doktor, bättre medusin och under tiden en massa kärleksbombning från dina nära och kära så att väntetiden inte känns så lång!
Här kommer en fett go kram från mig :)
Trackback
