Saknar
Under min sjukdomstid
fick jag vänja mig
vid att inte umgås så mycket.
Jag var ibland infektionskänslig
och då fick jag ju akta mig
för vänners baskelusker.
Men jag blev aningen mer isolerad senare
då jag helt enkelt inte orkade
träffa någon.
Men de fanns alltid där!!
Ibland bjöd jag in folk
- fast jag egentligen inte orkade.
Ibland dök det upp folk
- fast jag inte visste att jag ville.
Och ibland var jag ju på jobbet.......
Jag saknar mitt sociala nät.
Det är i Norrköping
och jag är i Nora.
Idag känns det tungt!!
kram
ingla
fick jag vänja mig
vid att inte umgås så mycket.
Jag var ibland infektionskänslig
och då fick jag ju akta mig
för vänners baskelusker.
Men jag blev aningen mer isolerad senare
då jag helt enkelt inte orkade
träffa någon.
Men de fanns alltid där!!
Ibland bjöd jag in folk
- fast jag egentligen inte orkade.
Ibland dök det upp folk
- fast jag inte visste att jag ville.
Och ibland var jag ju på jobbet.......
Jag saknar mitt sociala nät.
Det är i Norrköping
och jag är i Nora.
Idag känns det tungt!!
kram
ingla
Kommentarer
Postat av: ia
Vet precis.... ibland räcker det liksom inte med cybervänner, telefonvänner och hjärnhalvor...
Kram!
Postat av: Dottern
Jag förstår dig fullständigt och önskar jag kunde göra något för dig!
Lymi
Trackback
