12 behov?
Jag är nog
Jag skrev ju veckokrönika
Jag fick kontakt med en HEJDLÖST MODIG KVINNA!!
JAG HAR ALLT att tacka cancerforskningen
Och TROTS MIN HISTORIA
Just det,
Jag vet att det är jag som är konstig...
Jag kan se människor
Och nu tänker jag verkligen inte på de
Nej, jag är mer inne på att allt i livet
Och ibland är det läge att "dra cancerkortet".
Men oftast är det nog snarare jag
För om alla ska ta hänsyn till ALLAS behov,
Och om vi ska tycka syndast om alla
Om vi istället behandlar andra och oss själva med respekt
Om vi i vår iver att berätta vad vi själva behöver
Jag önskar innerligt att cancerfonden
Men vilka andra 11 behov
kram
Norra Europas mest egoistiska person!!
Min tröst är att när det handlar om detta
har jag en nära vän som FATTAR PRECIS!!
Jag skrev ju veckokrönika
till en "cancertidning" på nätet.
Det gick inte,
trots att en förutsättning var
att jag vägrade skriva om just cancer
så klarade jag det inte i alla fall.
Orkade inte med
att dyka upp på ett "cancerställe"
en gång i veckan.
Jag är mer än cancer.
Jag fick kontakt med en HEJDLÖST MODIG KVINNA!!
Hennes dotter hade dött i cancer
och nu kämpade hon själv.
Jag "låg före" henne i behandling
och kunde tipsa henne om diverse biverkningar
och annat.
Jag började prenumerera på hennes blogg.
Men nu har jag slutat
- den handlar för mycket om cancer.
JAG HAR ALLT att tacka cancerforskningen
men anser att det är orättvist
att bröstcancern får så stor plats
nu i oktober.
Rosa band hit och dit
- men de blå då??
Och TROTS MIN HISTORIA
så köper jag inte allt som är rosa!!
Jag köper det jag kan använda
eller ge bort.
(Nu är jag exempelvis på jakt
efter "nyckelband" att ha runt halsen.
Jag har sett svarta med de rosa banden på
men ingen vet vem som säljer.....)
Just det,
jag är inte aktiv i någon förening!!
Jag betalar medlemsavgifter hit och dit,
det är det minsta man kan göra
efter min resa,
men jag är inte intresserad av mötena.
Jag vet att det är jag som är konstig...
Jag kan se människor
helt uppslukas av sina eller exempelvis barnens
sjukdomar, handikapp eller behov.
Och nu tänker jag verkligen inte på de
vars dygn fysiskt går till
att få exempelvis den autistiska dotterns dag
att gå runt.
Nej, de jag känner som har det så.....
de uppslukas inte,
den lyxen har de inte råd med.
Nej, jag är mer inne på att allt i livet
på något vis relateras till "vad-det-nu-är"
Ja, jag har haft cancer,
och det påverkade mig.
Det påverkade verkligen min omgivning.
Och ibland är det läge att "dra cancerkortet".
Exempelvis när tjejer menar att de inte undersöker sina egna bröst,
då kan jag slå på trumman och härja.
Men oftast är det nog snarare jag
som ska försöka anpassa vardagen till canceriet
än att alla ska slussas in i cancerfåran.
För om alla ska ta hänsyn till ALLAS behov,
då kommer vi ju ingen vart.
Och om vi ska tycka syndast om alla
så blir det som körigt.
Om vi istället behandlar andra och oss själva med respekt
Utan att kräva att just mina behov ska tillgodoses först.
Om vi i vår iver att berätta vad vi själva behöver
kunde minnas att andra oxå har behov.
Jag önskar innerligt att cancerfonden
fått in MASSOR med pengar
under oktober månad.
Men vilka andra 11 behov
täcker vi upp under året?
Och räcker det?
kram
ingla
Kommentarer
Postat av: Jan
Mycket bra skrivet. Många kramar till dig. Jan
Trackback
